LAS, lagen om anställningsskydd, skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden.
Den reglerar bland annat tidsbegränsade anställningar och turordningsregler (sist in-först ut) vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det slås i fast att uppsägningar eller avskedanden av personliga skäl måste vara sakligt grundande.
Osakliga uppsägningar eller avskedanden kan ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen. LAS ger ändå arbetsgivare möjlighet att köpa ut anställda de vill bli av med.
Mycket av det som står i lagen kan ändras i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare, till exempel anställningsformer, företrädesrätt till nya lediga jobb och uppsägningstider.
Kommunal har till exempel i sitt omställningsavtal med SKR, Sveriges kommuner och regioner, kommit överens om andra turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Före LAS reglerades anställningsskyddet i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare, där fanns krav om saklig grund, att hänsyn skulle tas till ålder och hur länge en medarbetare varit anställd vid uppsägning.
Parterna hade en gemensam nämnd som prövade tvister om uppsägningar, men den tog bara upp fall som rörde medlemmar i facket och arbetsgivareorganisationer. Utanför kollektivavtalen fanns inga sådana regler som skyddade de anställda.
Initiativet till LAS kom först från Liberalerna 1957 som tyckte att det var fel att anställda måste vara med i facket och arbeta i företag med kollektivavtal för att få anställningsskydd.
Fack och arbetsgivare var emot förslaget eftersom de inte tyckte att politikerna skulle lägga sig i villkoren på arbetsmarknaden.
Socialdemokraterna kom ändå att stöda tanken på en lag, främst för att skydda äldre arbetstagare som hade svårare än yngre att få nytt arbete efter att ha blivit arbetslösa.
Beslutet om LAS togs i bred politisk enighet. När lagen infördes byggde den i stort på vad som redan reglerades i kollektivavtalen. Men nu kom anställningsskyddet att gälla alla på alla arbetsplatser och omfatta alla medarbetare vare sig de var med i facket eller inte.
Det handlar om makt, pengar och tid. Arbetsgivare gillar inte LAS för att den begränsar deras möjligheter att anställa vem de vill eller snabbt och enkelt göra sig av med anställda de inte vill ha kvar.
Facket kan med stöd av LAS försöka hindra uppsägningen eller kräva någon form av ersättning eller skadestånd till den drabbade. Arbetsgivare kan göra sig av med vem de vill. Men det är inte gratis. LAS talar om vad det kostar att säga upp någon utan saklig grund. Den prislistan, som ligger till grund för förhandlingar med facket, vill arbetsgivare slippa.
Det kostar också för arbetsgivaren att bryta mot LAS turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist eller mot företrädesrätten som kan ge den anställde rätt till återanställning.
Uppsägningar av personliga skäl kan ta tid. Om parterna inte kommer överens kan tvisten avgöras i Arbetsdomstolen. Det kan ta drygt ett år. Under tiden tvingas arbetsgivaren betala lön till den uppsagde tills tvisten är löst. Framför allt små företag tycker att detta är ett stort problem.
LO och andra fack försvarar LAS trots att de var emot lagen när den infördes 1974. De har senare protesterat mot de förändringar som har gjorts i LAS för att underlätta fler visstidsanställningar och mot införandet av undantag från turordningsreglerna.
Om LAS ändras kan det i sin tur påverka regler i kollektivavtalen som ersätter lagen. Det skulle kunna försvaga fackens makt och inflytande.
För att stödja Stefan Löfven som statsminister efter valet 2018 krävde C och L det som blev punkt 20 i partiernas januariöverenskommelse med regeringen:
”20. Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.
Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.
Utredningen ska föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga stärks. Utredningen ska också arbeta med förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden för personal med olika anställningsvillkor.
Utredningen ska i dessa frågor och generellt särskilt beakta de små och medelstora företagens behov av flexibilitet och ska, utöver kontakter med arbetsmarknadens parter, ha kontakt med dessa företags organisationer. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.
(Utredningen tillsätts april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021).”
”Alla företag får göra undantag för 5 personer från turordningsreglerna, var tredje månad."
Arbetsgivaren bestämmer själv när och hur ofta det är arbetsbrist och personal behöver sägas upp.
I dag får företag med högst tio anställda göra undantag för två personer vid sådana tillfällen.
Utredaren menar att förändringen i förslaget kan göra det enklare för ungdomar och andra som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden att få jobb och behålla sina anställningar vid arbetsbrist.
De som kan drabbas är äldre som med nuvarande regler skulle ha fått behålla sina anställningar. Äldre har också svårare att få nya anställningar.
Kompetens kommer att bli viktigare än anställningstid vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
Utredaren tror att arbetsgivare kan ge fler fast anställning eftersom möjligheten ökar att välja vilka som får vara kvar vid arbetsbrist.
Forskning visar att dagens undantag för två personer har ökat sjuknärvaron på jobbet. I diskussionen om spridning av coronasmitta har sjuknärvaro setts som ett problem inom vård och omsorg. Frågan är om ett undantag för fem personer ökar sjuknärvaron och risken för framtida smittspridningar.
Kommunal har till exempel i sitt omställningsavtal med SKR, Sveriges kommuner och regioner, kommit överens om andra turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Som förslaget är skrivet ska omställningsavtalet påverkas av den nya LAS-regeln. Men det är inte uteslutet att SKR kan vilja ändra i avtalet med hänvisning till förändringarna i LAS.
"Den som sägs upp av personliga skäl blir av med sin lön efter uppsägningstiden, även om tvisten om uppsägningen inte är avslutad genom till exempel en dom i Arbetsdomstolen.""
"Uppsägningar av personliga skäl i företag med högst 15 anställda ska inte gå att ogiltigförklara.""
"Om det visar sig att uppsägningen inte var rimlig kan arbetsgivaren få betala skadestånd till den drabbade.""
Om en anställd sägs upp kan denne eller facket ogiltigförklara uppsägningen genom att stämma arbetsgivaren och kräva att jobbet ska vara kvar.
Då fortsätter anställningen tills domstolen har avgjort tvisten. Under tiden får den anställde sin lön som vanligt. Den möjligheten försvinner enligt utredningens förslag. Anställningen och lönen ska istället upphöra efter uppsägningstiden även om tvisten inte avgjorts i domstol.
Den som blir av med sitt jobb blir alltså efter en tid av med sin försörjning. Frågan är hur det påverkar viljan att ta strid för att få behålla jobbet eftersom den uppsagda lär behöva söka annat jobb för att klara ekonomin under tiden som tvisten pågår. Men domstolen kan ändå komma fram till att uppsägningen var felaktig. Då kan den uppsagde få skadestånd. Enligt förslaget skulle det bli högre jämfört med i dag, mest i stora företag.
Möjligheten till skadestånd kan öka viljan för uppsagda och fack att stämma arbetsgivaren.
Anställda i mindre företag kan med förslaget inte kräva domstolsprövning för att få behålla jobbet. Men de kan som andra anställda kräva skadestånd för felaktig uppsägning.
"Arbetsgivaren blir skyldig att se till att anställda får tillräcklig kompetensutveckling för att klara sitt jobb också i framtiden. Om någon sägs upp på grund av bristande kompetens kan arbetsgivaren få betala 2-3 månadslöner i skadestånd.""
Kravet gäller även visstidsanställda. Det kan öka deras möjlighet att få fast anställning eftersom arbetsgivaren har investerat i deras kunskap. I annat fall kan de visstidsanställda lättare få arbete på annat håll eftersom de har fått ökad kompetens.
Men kostnaden för kompetensutveckling kan också göra arbetsgivaren mindre benägen att anställa.
Enligt förslaget ska arbetsgivarens skyldighet att kompetensutveckla prövas först när någon har sagts upp på grund av arbetsbrist. Så det är oklart vad arbetsgivarens skyldighet enligt förslaget får för betydelse i praktiken.
"Företrädesrätten för allmänt visstidsanställda sänks från tolv till nio månader.""
Antingen ökar detta förslag möjligheten till fast jobb. Eller så ökar risken för att allmänna visstidsanställningar blir kortare för att undvika att den anställde får förtur till nya lediga jobb och på sikt fast anställning hos arbetsgivaren, så kallad ”inlasning”.
Kommunal vill slänga utredningens förslag i återvinningen, liksom övriga LO samt TCO och Saco. Det tycker att förslaget är för arbetsgivarvänligt och rubbar balansen mellan fack och arbetsgivare samtidigt som anställda riskerar att bli provanställda hela livet.
Svenskt Näringsliv tycker att förslagen inte går tillräckligt långt för att öka flexibiliteten och minska kostnaderna för arbetsgivarna.
Regeringen anser att utredningen är för arbetsgivarvänlig och inte har följt direktiven om att ” grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls”. Arbetsmarknadsministern har sagt att regeringen inte kommer att lägga fram utredningen som ett förslag till riksdagen.
C och L anser att förslagen följer direktiven och är nödvändiga för att få igång arbetsmarknaden efter coronakrisen.
V kräver att utredningen läggs i papperskorgen och har hotat att försöka fälla regeringen om den lägger fram utredningens förslag till riksdagen.
SD som vill ha undantag för fem från turordningsreglerna har ändå lovat att stöda V:s försök att avsätta regeringen. Partiet säger att de tar alla tillfällen som ges till att fälla regeringen.
Detär oklart om M och KD resonerar som SD. Partierna stöder egentligen förslag som gör det enklare och billigare för arbetsgivare att anställa och göra sig av med anställda.
Utredningens förslag ska ut på remiss. Under tiden fortsätter förberedelserna inför de fortsatta förhandlingarna mellan LO, tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv om LAS och omställning. De förhandlingarna ska återupptas i mitten av augusti.
Kommunal och fyra andra LO-förbund är inte med i LO:s förhandlingar. De är kritiska mot hur förhandlingarna har skötts och att LO diskuterar möjligheten att ersätta begreppet saklig grund vid uppsägning med något annat som ökar arbetsgivarens flexibilitet.
Ett förbund, Pappers, har aldrig velat vara med i förhandlingen som kan landa i sämre anställningstrygghet.
Den 15 juni håller LO kongress och ska välja ny ledning. I augusti ska LO hålla ett representantskap och ska då behandla motioner från Kommunal och andra kritiska förbund som kräver omstart i förhandlingarna och att saklig grund inte får säljas ut.
De kritiska förbunden har majoritet vid kongressen och representantskapet.
Det är oklart hur detta kommer att påverka förhandlingarna och Svenskt Näringslivs vilja att träffa en överenskommelse om LO:s linje blir tuffare i försvaret av anställningstryggheten.
LO begärde förhandling med Svenskt Näringsliv om trygghet och omställning, för att bland annat ge ökat stöd till visstidsanställda, sjuka och arbetsskadade. Det handlar om kompetensutveckling och stöd att hitta nya jobb om de inte kan behålla sina nuvarande anställningar.
Svenskt Näringsliv kräver som motprestation att anställningstryggheten också finns med på förhandlingsbordet. Parterna utreder även möjligheten att starta en fristående a-kassa fri från politiska beslut om regler och ersättning.
Enligt januariöverenskommelsen ska regeringen, C och L stöda parternas överenskommelse om den leder till ökad flexibilitet för arbetsgivarna.
Om det går igenom i riksdagen är en annan sak, det beror på om V kan enas med SD, M och KD att säga nej vilket knappast är troligt.
Då är det utredningens förslag som gäller, enligt januariöverenskommelsen.
Om det går igenom i riksdagen är en annan sak, det beror på om V kan enas med SD, M och KD att säga nej. Faller förslaget kan vi få en regeringskris som kan leda till nyval eller att Ulf Kristersson blir ny statsminister.
Socialdemokraterna hoppas att facken kan enas med Svenskt Näringsliv om ett annat förslag, så slipper regeringen lägga fram utredningens förslag enligt januariöverenskommelsen.
Men Socialdemokraterna kan hamna i ett trängt läge där partiet antingen tvingas svika LO eller C och L. Faller samarbetet mellan januaripartierna på grund av LAS blir det svårt för statsminister Stefan Löfven att förverkliga sitt mål om ett stabilt mittensamarbete i framtiden mellan S och C.