LAS, lagen om anställningsskydd, reglerar bland annat turordningsregler (sist in-först ut) vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Anställningstiden spelar då stor roll men är inte avgörande. Det krävs också att den anställde har tillräckliga kvalifikationer för att klara sina arbetsuppgifter.
Om någon ska bli av med jobbet på grund av misskötsel eller andra personliga skäl måste det enligt lagen finnas sakliga skäl till det.
Osakliga uppsägningar eller avskedanden kan ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen. LAS ger ändå arbetsgivare möjlighet att köpa ut anställda de vill bli av med
Lagen reglerar även vad som gäller för dem som har tillfälliga anställningar.
Mycket av det som står i LAS kan ändras i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare, till exempel anställningsformer, företrädesrätt till nya lediga jobb och uppsägningstider.
Före LAS reglerades anställningsskyddet enbart i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. I dessa avtal fanns krav om saklig grund, att hänsyn skulle tas till ålder och hur länge en medarbetare varit anställd vid uppsägning.
Utanför kollektivavtalen fanns inga sådana regler som skyddade de anställda.
Initiativet till LAS kom först från Liberalerna som tyckte att det var fel att anställda måste arbeta i företag med kollektivavtal för att få anställningsskydd.
Fack och arbetsgivare var emot förslaget eftersom de inte tyckte att politikerna skulle lägga sig i villkoren på arbetsmarknaden.
Socialdemokraterna kom ändå att stöda tanken på en lag, främst för att skydda äldre arbetstagare som hade svårare än yngre att få nytt arbete efter att ha blivit arbetslösa.
När LAS infördes byggde den i stort på vad som reglerades i kollektivavtalen. Men nu kom anställningsskyddet att omfatta alla medarbetare vare sig arbetsgivaren hade tecknat kollektivavtal eller inte.
Det handlar om makt, pengar och tid. Arbetsgivare gillar inte LAS för att den begränsar deras möjligheter att enkelt och billigt göra sig av med anställda de inte vill ha kvar.
Arbetsgivare kan dock göra sig av med vem de vill. Är det diskriminerande, exempelvis mot gravida, eller saknas det saklig grund av andra skäl, tvingas arbetsgivaren betala skadestånd. Beloppet regleras i LAS.
Den prislistan kan också ligga till grund vid förhandlingar med facket om att göra avsteg från turordningsreglerna, sist in-först ut, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Den kan också påverka ersättningen till en uppsagd om arbetsgivaren vill göra upp utan att först avgöra tvisten i Arbetsdomstolen. Arbetsgivarna vill gärna slippa den merkostnaden.
Uppsägningar av personliga skäl kan ta tid. Om parterna inte kommer överens kan tvisten avgöras i Arbetsdomstolen. Det kan ta drygt ett år. Under tiden tvingas arbetsgivaren betala lön till den uppsagde tills tvisten är löst.
Kommunal och andra fack försvarar LAS trots att de var emot lagen när den skulle införas 1974. De har protesterat mot de förändringar som har gjorts i LAS för att underlätta fler visstidsanställningar och mot införandet av undantag från turordningsreglerna.
Om LAS ändras kan det påverka regler i kollektivavtalen som ersätter lagen. Det skulle kunna försvaga fackens makt och inflytande.
Den politiska majoriteten i riksdagen, SD, M, KD, C och L vill ändra i LAS för att få fler undantag från turordningsreglerna. För att stöda Stefan Löfven som statsminister efter senaste valet krävde C och L det som blev punkt 20 i partiernas januariöverenskommelse med regeringen:
”20. Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.
Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.
Utredningen ska föreslå hur arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga stärks. Utredningen ska också arbeta med förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden för personal med olika anställningsvillkor.
Utredningen ska i dessa frågor och generellt särskilt beakta de små och medelstora företagens behov av flexibilitet och ska, utöver kontakter med arbetsmarknadens parter, ha kontakt med dessa företags organisationer. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.
(Utredningen tillsätts april 2019. Förändringarna i LAS ska genomföras 2021).”
”Alla företag får göra undantag för 5 personer från turordningsreglerna, var tredje månad."
”Uppsägningar av personliga skäl i företag med högst 15 anställda ska inte gå att överklaga."
I dag får företag med högst tio anställda göra undantag för två personer. Utredaren menar att förändringen kan göra det enklare för ungdomar och andra som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden att få jobb och behålla sina anställningar vid arbetsbrist. Samtidigt påpekar han att detta inte leder till fler jobb totalt sett, men att det blir större omsättning av de anställda. De som kan drabbas är äldre som med nuvarande regler skulle ha fått behålla sina anställningar. Äldre har också svårare än yngre att få nya jobb.
Dagens undantag för två personer har ökat sjuknärvaron på jobbet, visar forskning. I diskussionen om spridning av coronasmitta har sjuknärvaro setts som ett problem inom vård och omsorg. Frågan är om ett undantag för fem personer ökar sjuknärvaron och risken för framtida smittspridningar.
Det är oklart vad som händer med arbetsgivaren rehab-ansvar om förslaget blir lag. Detta eftersom arbetsgivare då kan göra fler undantag från turordningsregler och att uppsägningar av personliga skäl i företag med högst 15 anställda inte går att överklaga.
"Den som sägs upp av personliga skäl blir av med sin lön efter uppsägningstiden, även om tvisten om uppsägningen inte är avslutad genom till exempel en dom i Arbetsdomstolen.
"Om det visar sig att uppsägningen inte var rimlig kan arbetsgivaren få betala skadestånd till den drabbade."
"Arbetsgivaren blir skyldig att se till att anställda får tillräcklig kompetensutveckling för att klara sitt jobb också i framtiden. Om någon sägs upp på grund av bristande kompetens kan arbetsgivaren få betala 2-3 månadslöner i skadestånd."
"Företrädesrätten för allmänt visstidsanställda sänks från tolv till nio månader."
Antingen får allmänt visstidsanställda snabbare fast jobb med förslaget. Eller så ökar risken för att allmänna visstidsanställningar blir kortare än nio månader för att undvika att den anställde får förtur till nya lediga jobb.
Kommunal vill slänga utredningens förslag i återvinningen. Det vill också övriga LO samt TCO och Saco. De tycker att förslaget är för arbetsgivarvänligt och rubbar balansen mellan fack och arbetsgivare samtidigt som anställda riskerar att bli provanställda hela livet.
Svenskt Näringsliv tycker att förslagen inte går tillräckligt långt för att öka flexibiliteten och minska kostnaderna för arbetsgivarna.
LO begärde 2017 förhandling med Svenskt Näringsliv om trygghet och omställning, för att bland annat ge ökat stöd till visstidsanställda, sjuka och arbetsskadade. Det handlar om kompetensutveckling och stöd att hitta nya jobb för dem som inte kan behålla sina nuvarande anställningar.
Svenskt Näringsliv krävde som motprestation att anställningstryggheten också finns med på förhandlingsbordet.
Parterna utredde även möjligheten att starta en fristående a-kassa fri från politiska beslut om regler och ersättning.
Januariöverenskommelsen år 2019 mellan regeringen, C och L, satte press på fack och arbetsgivare att komma överens om de förändringar i LAS som partierna kräver. I annat fall hotar januaripartierna med lagstiftning utifrån LAS-utredningens förslag.
Sista september i år kraschade förhandlingarna. Facken kunde inte gå med på arbetsgivarnas krav om undantag i turordningsreglerna för fem arbetare och fem tjänstemän.
Dessutom krävde arbetsgivarna att det ska vara möjligt att i kollektivavtal göra undantag från lagens regler om saklig grund vid uppsägningar på grund av personliga skäl.
LAS-utredningen är ute på remiss till 26 oktober. Då kan myndigheter, organisationer och andra komma med synpunkter på utredningens förslag.
Efter det ska regeringen, C och L enligt januariöverenskommelsen lägga fram ett lagförslag till riksdagen om att ändra LAS. Detta eftersom fack och arbetsgivare inte kunde komma överens i sina LAS-förhandlingar.
Regeringen anser att utredningen är för arbetsgivarvänlig och inte har följt direktiven om att ”grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls”. Men säger samtidigt att den står fast vid överenskommelsen i januariavtalet.
C och L anser att förslagen följer direktiven och är nödvändiga för att få igång arbetsmarknaden efter coronakrisen. De hotar att bryta samarbetet med regeringen om inte LAS-utredningen läggs fram som ett lagförslag i riksdagen.
Troligen, men det är inte säkert. V kräver att utredningen läggs i papperskorgen och har hotat att försöka fälla regeringen om den lägger fram utredningens förslag till riksdagen. Partiet hoppas att det hotet ska få regeringen att avstå från att lämna ett sådant lagförslag.
SD, som vill ha undantag för fem från turordningsreglerna, har trots det lovat att stöda V:s misstroendeförklaring. Partiet säger att det tar alla tillfällen som ges till att försöka fälla regeringen.
Även KD är i dagsläget berett att stöda en misstroendeförklaring, även om partiet håller med om att det krävs fler undantag i turordningsreglerna. Men M säger nej, de vill inte stoppa förslaget att göra LAS-utredningen till lag, även om de vill fälla regeringen.